rädd för åskan!

Det hänger åska i luften.. Det har åskat på sina ställen i dag vad jag har hört. Förr tyckte jag det var helmysigt med åska. Jag älskade att sitta på balkongen hemma i kaxholmen och titta på åskvädret. Jag tyckte inte det var otäckt alls. Jag minns en gång när jag satt i Fredriks knä och hans kompis tyckte jag var hel konstig som inte var rädd för åskan. Jag var kanske 6 år vid det tillfället...

Jag tyckte det var super mysigt att stå i stallet och pyssla med hästarna när åskvädret drog förbi, men så en dag för 7 år sen. Jag var väl runt 17 eller 18 då... och jag var i stallet som vanligt drog åskvädret över stallet.

Och hästarna var ute i hagen, Jag tittade ut genom stalldörren och såg blixten som slog ner i ett träd precis bredvid hagen! Och hästarna var ute, dessutom hade största hästen Silversnack, skor på sig! För några år tidigare dog en skodd häst på vissmålen av blixten.
Så jag rusar ut i hagen! Och blixtrarna slog ner i träden runt omkring mig. Elina och Silver stirrade runt som aldrig förr jag fick inte tag på någon av tjejerna. Så hörde jag en smäll och allt blev svart!

Jag vaknade upp bredvid ett buskage i hagen, lite "groggy" var jag allt... så kom jag på, Hästarna!

Jag fick tag på två av dom och drog in dom i stallet. Så kom de andra efter. Blixtrarna fortsatte att slå ner runt om oss, och så kom stört regnet.

Ägaren till stallet råkade vara nere i stallet med sina små töser som inte alls var gamla. Och han behövde få in dom i huset. Så vi tog varsin barn och rusade upp till huset. Vid det här laget hade mamma kommit för att hämta mig.

Så kom hon körandes och jag trodde vi hade ögonkontakt.. trots ösregnet, för jag vinkade åt mamma, så Pang! så rullade jag runt på motorhuven... Mamma tvärnitar bilen och rusar ut och frågar mig vad det var hon körde på...

MIG sa jag mycket irriterad, det var jag som tog en tur på motorhuven!!! kul....

näe,.. nu är åskan här!!!!! om man ska ta och gömma sig nu då, jag Haguirre och Gabriel!